Att det är stor skillnad på billiga kameror jämfört med dyra eller att en mobilkamera inte ger anständiga bilder är allmänt känt. Frågan är närmast hur stor skillnaden är egentligen, samt vad som skiljer olika typer av kameror åt. Är det verkligen värt att lägga en större summa på en vettig systemkamera eller räcker det med en kompaktmodell för ett par tusenlappar? Dessa frågor hoppas jag att jag kan svara på med denna artikel. Personligen värdesätter jag en riktigt bra dokumentation av mina fångster, även om jag på senare år slutat med att fotografera mindre karpar. De fångster som man vill minnas extra väl, t ex fiskar över 10 kilo, sjörekord och personbästa, förtjänar dock alltid att dokumenteras på bästa möjliga sätt.

Till testet har jag valt ut 3 olika kameror. En Sony Ericsson Cybershot mobiltelefonkamera - K850i med 5,0 megapixlar som är en utpräglad mobiltelefonkamera. En kompaktkamera från Sony - Cybershot DSC P-150 med 7,2 megapixlar. Som systemkamera har vi Canon EOS 400D (10,1 megapixlar) med ett 28-105 mm objektiv. Antalet pixlar är i sig oftast nästan oväsentligt för själva bildkvaliteten. Det man bör tänka på är vilken storlek på bilderna man vill kunna skriva ut. För normal fotokvalitet (då man inte kan urskilja pixlarna på fotopapper) räcker det med 2 megapixlar för 10 x 15 cm bilder. För 20 x 30 cm behövs cirka 5 megapixlar. De yttre förutsättningarna under testet var bästa möjliga med solsken. I mörker hade kamerornas svagheter stärkts och mobilkameran hade knappast fungerat bättre (baserat på de foton som jag tagit i mörker inomhus tidigare). På fisketuren fick vi ingen karp på natten, varför testet blev lite begränsat.

Resultat

Mobiltelefonkamera

Mobilen klarar inte testet bra alls, trots att ljuset var näst intill optimalt. Bruset och den kromatiska aberrationen är väldigt stort och mycket irriterande. Detta syns tydligt, även om man inte förstorar upp bilden. Färgerna är dessutom bleka och inte rättvisande och skärpan inte mycket att hurra för. Alla dessa brister förvånar väl mig inte, med tanke på hur otroligt uselt standardmobiler presterar. Men just K850i som marknadsförts som en mobilkamera som skulle vara i klass med vanliga kameror och som dessutom har varit Sony Ericssons toppmodell ett tag borde varit lite bättre. Den är dock avsevärt bättre än en standardmobils kamera på ca 2 megapixlar. Framför allt hade man förväntat sig en bildkvalitet åtminstone i närheten av kompaktkameror i 2 000 kronors klassen, just men tanke på hur den marknadsförs. Ett problem är att en mobil är rätt liten och därigenom svår att hålla stabilt, så rörelseoskärpa är mer en regel än ett undantag, med eller utan bildstabilisator. Det positiva med K850i är att den har ett smart linsskydd som håller smutsen borta effektivt, hyfsad blixt och bra autofokus. Slutsatsen blir på grund av den usla bildkvaliteten att mobiltelefonkameror inte rekommenderas ens för de som har små krav på bra bilder.

Kompaktkameror

Denna typ av kamera ger klart bättre bilder än en mobilkamera, då speciellt under de goda ljusförhållanden som rådde. Kompaktkamerornas problem är dock fler än vad som framgår av denna test. En kompaktkamera ger ofta hyfsade bilder för pengarna, särskilt om det är bra ljusförhållanden. Bruset är dock stort och skärpan inte den bästa. Färghanteringen är ofta mindre bra, röda färger som blöder är vanligt med just denna modell. En reklamtröja som jag bar ett tag, blev onaturligt röd och det gick inte att korrigera fullt ut i efterhand. Blixten lämnar mycket övrigt att önska, så nattbilder är inte något att rekommendera. Precis som med mobiltelefonen så är vikten och greppbarheten ett stort problem eftersom det lätt blir rörelseoskärpa. Svart blir lätt lite grått/grynigt pga brus, men inte så det stör allt för mycket. Sett till vad en sådan kamera kostar så får man mycket bild för pengarna, men om man tidigare har fotograferat med en systemkamera så kommer man inte att bli nöjd. En kompaktkamera är helt enkelt inte tillräckligt flexibel och bruset är lite för påtagligt.

Efter att ha övergivit min analoga systemkamera skaffade jag mig inför årets fiske en digital systemkamera. Det blev Canon EOS 400D som då var den vanligaste amatörkameran. Numera finns efterträdaren EOS 450D som är uppdaterad på några punkter. Eftersom jag liksom många andra hade objektiv från min gamla EOS som var hyfsat, var valet mellan Canon och Nikon enkelt. Testresultaten pekade också ganska tydligt på Canon i den prisklassen (ca 5 000 kr), och mitt gamla objektiv (28-105 mm 1:3,5-4,5) och den gamla fjärrkontrollen dög mer än väl och höll kostnaden nere.

Kort skulle man vilja beskriva en digital systemkamera som ett tekniskt underverk. Alla fördelar som en systemkamera för med sig får dock inte riktigt plats i denna artikel.  Några av de viktigare är att man kan fotografera i råformat (RAW). RAW är helt okomprimerade bilder som gör det efterföljande arbetet i det digitala fotorummet (Photoshop) till en fröjd. Man kan liksom med de analoga systemkamerorna komponera bilderna med olika program eller helt manuellt. Den har en avancerad autofokus som ger 9 av 10 (minst) bilder med fokus på rätt punkt och som kan anpassas efter vilket typ av motiv man har (detta är en enorm skillnad mot kompaktkmerorna). RAW är mycket bra, eftersom framför allt vitbalansen kan efterjusteras. RAW tar lite plats (en bild blir ca 9 MB) men å andra sidan är minneskort löjligt billiga numera. En systemkamera kan kompletteras med batterigrepp för att få plats med ett extra batteri, men framför allt för att få ett mer naturligt avtryckarläge för porträtt. En extern blixt är också klart att rekommendera, men dessa är ganska dyra. Det finns snudd på inget tak på hur dyra/fina objektiv man kan köpa till, men kvalitetsförbättringen ganska liten i förhållande till kostnaden. Proffsmodeller eller semiproffsmodeller i fullformat är mycket intressanta ur alla aspekter (bl a mycket tåliga och oftast tätade samt ger ännu mer fantastiska bilder), men kostar en mindre förmögenhet.

Nåja, till testresultatet. Bilden är överlägsen den tagen med kompaktkameran, trots att just denna var rejält underexponerad i original (pga att jag experimenterat lite för mycket strax innan) och fick efterjusteras. Skärpan är nästan perfekt på karpen men ändå skarp ända ut i kanterna (utom bakgrunden som gärna kunde varit lite mer utanför skärpedjupet), fylliga och korrekta färger (bl a hudtoner) och mycket litet brus. Med tanke på att en vettig systemkamera inte längre kostar skjortan, så borde fler prioritera en sådan framför big-pit rullar i världsklass för tiotusentals kronor eller guldpläterade hangers från Solar. Minnet av en stor karp blir lite "klarare" med bilder från en seriös kamera!