Partikelbeten kan användas både som en del av betesstrategi eller för att dryga ut kostnaderna för en mäskningskampanj. Vad som är en partikel råder det delade meningar om men den här artikeln kommer ta upp vegetabiliska produkter som behöver någon form av preparering om de inte köpts färdiga.

Partiklar kan bestå av både frön, bönor, ärtor och nötter. Vad som är synonymt med alla dessa är att de behöver blötläggning för att absorbera vatten och kokning/jäsning för att göra de säkra ur fisksynpunkt och mer lättsmälta. Kokning/jäsning används också för att avsluta tillväxtprocessen så att de inte slår rot. Hur stor risk det är för detta ska hända är svårt att säga men lika bra att vara på den säkra sidan. 

Partiklar finns som sagt både som frön, bönor, ärtor och nötter och kräver olika tider lång tid för att absorbera vatten samt att få den rätt konsistensen vid kokning. Blötläggningen minska koktiden drastiskt och bibehåller mer viktiga näringsvärden. Utan blötläggning är det en tidskrävande process där nytt vatten måste fyllas på efter hand. Om du hoppar över blötläggningen så måste du se till att partiklarna har dragit åt sig maximalt med vätska vid kokningen/efter kokningen så de inte sväller inne i karpen och orsakar skador. Ska Naturliga beten som dessa fungerar utmärkt utan extra tillsatser men vill man skilja sina pariklar från andras kan tillsatser i pulverform eller flytande tillsättas. Detta kommer att tas upp längre fram i artikeln partiklenbeten som strategi. Att dessa är attraktiva för andra arter än karp är ganska uppenbara vilket begränsar deras användningsområde för att vara selektivt för karpar. Hårdare beten som nötter är inte lika omtyckta av annan fisk men det händer att man krokar en och annan fisk på de annars så selektiva tigernötterna. 

Färska eller jästa partiklar är även något som bör tänkas på. Partiklar med mycket olja som fågelfrön och hampa fungerar bäst när de är så färska som möjligt och släpper ut olja/doftämnen. De fungerar givetvis bra att preparera dessa och sedan frysa in för senare användning. Hampa som har stått för längre får en unken doft och inte den speciella sura doften som när kolhydraterna (naturligt socker) bryts ner till alkohol som t ex jäst fodermajs. Det är givetvis en smaksak hur ens partiklar skall vara och helt okej så länge de inte är farliga för karpen. 

Jäsning är kanske den enklaste metoden att få beten som karpar formligen älskar. De karpar som aldrig har sett en boilie förut, plockar upp jäst majs/ärtor utan att tveka. Hur längre ett bete bör jäsas beror på hur väl preparerade dessa är och hur hårda de är i naturligt tillstånd. Är betena redan blötlagda och kokade kan de användas under hela jäsningsprocessen och det beror bara på hur mogen doft/ konsistens användare är ute efter. Det går även bra att låta partiklarna jäsa utan att först ha blivit kokade. Den här metoden kommer ta längre tid ur både jäsning och för hänsyn till karparna. Eftersom de inte är kokta kommer de ta några dagar för att få igång jäsning på allvar och växtämnet måste dö av jäsningen. Största fördelen med denna metod är att mjukare partiklar som till exempelvis ärtor behåller en fastare konsistens än om de första hade kokats. För att starta upp jäsningen är det lämpligt att tillsätta socker och om partiklarna inte är blötlagda innan startar jäsningen snabbare om kokande vatten tillsätts. Hur längre själva jäsningen bör hålla på beror på vilket slutresultat som vill uppnås. En för lång jäsning resulterar i att all fast konsistens försvinner och partiklarna får samma konsistens som en bit smör mellan fingrarna. Jag har haft fodermajs på jäsning i över tre månader men då uppstår gröteffekten. Den fodermajs som jag använder brukar få jäsa någonstans mellan 2-6 veckor och har då fått en bra doft med bibehållen konsistens. Jäsningen håller bara på så längre det fortfarande finns sockerkedjor att bryta ner och om dessa försvinner måste nytt socker tillsättas, vilket gärna undviks. Korttids jäsning fungerar bra att göra hemma, men det bör nämnas att jäsning inte passar alla. Doften pyser gärna ur locken och det kan vara svårt att transportera hinkar med jäst innehåll utan att först lätta lite på trycket.

Här nedan följer en guide på några vanliga partiklar och lämplig preparering

Fodermajs: En av de billigaste partiklarna som går att få tag i för några kronor per/kg och som inte behöver en massa kärlek för att fånga fisk. Går bra att smaksätta men fungerar bäst om de får jäsa i minst 2 veckor. Blötläges i 24 timmar och kokas 30 minuter med salt och socker. Prova gärna att dela några korn för att se hur mycket vätska de sugit åt sig. Är oftast ganska hårda även efter lång koktid och fungerar därför mycket bra att ha som krokbeten. Sockermajs: Behöver ingen prepparering utan det är bara att öppna burken/påsken och börja fiska. De frysta brukar ha fastare konsisten än de som har legat i sockerlag. Lätt att både smaksätta och färga och ger karpen ett höst visuellt bete. 

Laplatamajs: fodermajs som innehåller en någon högre sockerhalt än vad fodermajs har och fungerar extra bra som naturell med tillsatt socker. Tillagas på samma sätt som fodermajs. 

Gigamajs: extra stora korn av bakakakak majs som fång. Fungerar bra att både smaksätta och färga 

Hampa: Fungerar året om och får fiskarna att leta rätt på varje litet korn. Med tanke på att industrihampan har cirka 23 gånger lägre THC-halt än vanlig hampa måste det vara något annat som bidrag till attraktionskraften. En närmare titt på näringsvärdet avslöjar att dessa små korn är en riktig supermåltid med få kolhydrater men en hög halt av protein och fetter. Där 1/3 av fröets vikt kommer från essentiella oljor som omega-3 och omega-6 och 2/3 av proteinet är fullvärdigt med en bra aminosyra profil. Blötläges i 12 timmar och kokas 30-35 minuter till fröna spricker och den vita grodden syns. Om det är önskvärt med en stor andel öppna groddar kan några teskedar bikarbonat tillsättas för ett bättre resultat. Alla frön behöver/ kommer inte öppnas och detta kan bero på när de skördas och hur färska fröna är. Tillsätt gärna lite salt under kokningen. Hampa kan även tillagas effektivt genom att lägga fröna i en kylväska och hälla på kokande vatten. Efter en natt så är hampan färdig att använda. Den sista metoden spar både tid och kladd i köket.

 

Tigernötter (jordmandel): Är ett riktigt superbete att både mäska och som krokbete. Tigernötter är väldigt selektiva så risken att fånga braxen eller sutare är liten. De bryts inte ner särskilt fort, så väl i sjön ligger de på botten tills de äts upp av kar p. Blötlägges minst 36 timmar (se till att de är täckta med vatten) och kokas minst 45 minuter. Kan även jäsas – tillsätt 250g socker per kilo nötter i kokningen. Låt svalna och för över i en tätslutande hink, låt stå i minst tre men helst fem dygn. Om jäsningen kommit igång blir vätskan geléaktig.

Fortsättning följer i del 2 som handlar om bönor och fågelblandningar !